En omtumlande och lärorik dag

Jag vill först bara säga att jag har blåsor under fötterna och en jävla värk i lårbenen :)

Gårdagens träningsschema började mjukt med ett KiYoga pass på Friskis Kista. Eftersom det var två veckor sedan sist så kände jag mig lite ostadig och skakig. Konstigt nog hade jag inga problem att varva ner och kontrollera andningen dock. Solhälsningen kunde jag ha gjort bättre men min kropp (med snett mellanparti) ville något annat. Det blev lite skakigt. Så kom en ny asana som heter Kamelen. Jag har testat den tidigare på ett KiBalans pass i Norrtälje och jag måste säga att den tillhör en av mina favoriter. Ledaren visade nu en enklare variant där du står på knä, höjer armarna över huvudet och böjer sakta ryggen lätt bakåt o tittar uppåt. Lätt, eller hur? Ok, pröva nu istället att knästående luta dig bakåt och liksom luta händerna bakåt mot fötterna.....så här:

                                                                                
                                                                                Från: netspirit.com

Inte lika lätt va? :) Men JAG klarade det!! Wohoooooo!  Och YES, jag kunde även stå kvar och hålla ställningen och andningen avslappnad en stund utan problem!! För att toppa detta så hörde jag hur andra i lokalen kämpade med denna asana och plötsligt utropar en tjej "titta hon kan ju!". En ström av lycka och självförtroende sköljde över mig. Trots att inledningen på passet inte gått så bra så spelade det inte längre någon roll. Jag var ändå avslappnad, fokuserad och jag hade vågat pröva. en riktig utmaning som gav resultat :)

Vid arbetsdagens slut packade jag ihop mina saker och styrde mina steg mot tunnelbanan. Jag skulle testa på ett medeljogg pass på Friskis Kungsholmen. Strax utanför jobbet blev jag stoppad av en tjej som visade sig komma från World Class. Hon ville erbjuda mig ett gratis träningspass där men jag svarade med ett leende att "tack, men jag är funktionär på Friskis". Jag trodde ju att hon skulle släppa mig där men istället utmanade hon mig. "Va kul! Kom och pröva våra lokaler då så kan du jämföra!" Tja, why not? Dessutom tänkte jag att man kan ju alltid utnyttja en gratis träning till att hänga med Mia på bodypump nån dag.

Så kom jag till Kungsholmen. Eftersom jag var ute i god tid passade jag på att kika lite i affärer. Hittade lite smått o gott på Indiska men bestämde mig för att hålla i slantarna. När jag kom till Friskis var det proppfullt i receptionen. Folk trängdes och två värdar höll i biljetter som skulle delas ut "först till kvarn" efter ett visst klockslag. Jag tänkte "shit, ska ALLA dom här jogga??" Vilket jäkla tryck det måste vara på deras pass........Så jag stod där en stund utan att riktigt veta vart jag skulle ta vägen. Till slut gick jag fram till en värd och frågade vilket pass alla väntade på. Det visade sig vara intensiv (jympa förmodar jag). *phew*. Jag bokade in mig på joggen, köpte ett lås och gick för att byta om. Tjejen i kassan hade sagt till mig att jogginggänget skulle mötas i repan så jag gick dit o satte mig att vänta. När klockan närmade sig kvart över sex började jag undra vart ledaren tagit vägen. Det satt en tjej bredvid mig o vi tittade båda på varandra. "Ska du jogga? Jepp, ska du? Jepp................men...är vi dom enda? och var är ledaren?" Det visade sig att även hon var ny där och visste lika lite som jag. Till slut frågade jag en värd och vi blev hänvisade en trappa upp. Bra jobbat repan! har ni ingen koll? Vi mötte jogginggänget i trappan och försökte stämma av lite vilka intensiteter dom hade tänkt springa och hur långt. Jag snappade upp medellight och medel och bestämde mig snabbt för det första. "Då hänger du bara på mig" ropade en kille på vägen ner. Vi skulle springa tillsammans en bit först och en av ledarna sa att vi skulle bort till Kungsträdgården "men gud, det är ju långt dit! utropade tjejen från repan och jag tänkte i mitt stilla sinne "gode gud, vad har jag gett mig in på???" Väl ute småjoggade vi alla bort till Stadshuset där vi körde lite uppvärmningsövningar. På vägen dit småpratade jag med tjejen som jag mötte i repan och det visade sig att hon tränade inför Stockholm marathon. Stor eloge! :) Samma ledare som jag mötte i trappan tidigare hakade på oss och småpratade lite. Jag berättade varför jag var där på passet (jag ska bli joggledare och ville testa på ett medelpass) och ledaren gav en massor med goda råd o tips som jag ska förvalta. Från Stadshuset delade vi upp oss, bas, medel, medellight och intensiv. Jag frågade igen vem jag skulle haka på för medellight och samma kille som tidigare ropade "häng med mig!" Sagt o gjort, jag hängde på och nu ökade tempot, jag hängde med, över broarna till Gamla Stan, bort mot Slottet. Så var det dags för backträning. Uppför backen vid Slottet i hög fart och gå ner till andra sidan. Sen vända och springa snabbt upp och snabbt ner. Gissa vem som kom sist, låångt sist. Pinsamt. Men jag gav mig inte. Vi joggade vidare och vid grand Hotel körde vi fartlek (siste man ut). Vi skulle jogga i lågt tempo så siste man kunde springa snabbare förbi alla andra. Jag kämpade och slet för att komma förbi gruppen. Herregud, dom sprang ju så jäkla snabbt!! Sista varvet bangade jag ur. Benen orkade helt enkelt inte. Så den ena ledaren, Micke, sprang med mig som nu hamnade rejält bakom de andra då vi styrde stegen ut mot Skeppsholmen. han peppade mig, lät mig gå när jag behövde och hjälpte mig med andninjgen som vanligtvis och alltid är mitt största problem. Andas djuupt och rytmiskt, med stegen. Ladda med syre till musklerna så kommer krafterna tillbaka. Han testade även mina kunskaper om musklerna vilket jag tyckte var skitbra för för då var jag tvungen att tänka på annat och kunde dessutom träna inför provet nästa söndag. Vi rundade Skeppsholmen och nu hakade ytterligare en kille på oss eftersläntare. Han hade tagit ut sig totalt i backträningen och såg nu rätt blek ut. Skönt att jag inte var den enda :) Vi joggade på, Micke peppade och tipsade. Håll armarna nere, uppe, testa, vad händer, andas ut i nedförsbackarna. Vi kom nu till Kungsträdgården där några ungdomar hejade på oss när vi sprang förbi. Vidare in på smågatorna i City, Malmskillnadsgatan var den enda jag kände igen. Genom ytterligare en park och nu hittade jag mitt steady state, flytet var bra, andningen funkade och jag kunde jogga hur länge som helst i samma tempo. Det var lite värre för killen som sprang med oss. Men han kämpade tappert! Jag ville peppa men ville samtidigt inte heller ta över ledarens roll för mkt så det vara bara att hålla igen. jag hade ju dessutom mig själv att tänka på. Vi sprang uppför och Micke ropade åt oss att tänka på hur vi håller arnarna, korta steg, jämn belastning och ANDAS DJUPT! Stannade vi till vid ngt övergångsställe skulle vi fortsätta att DJUPANDAS för att inte förlora syre. Nu kom vi bort till Rådmansgatan och ännu en kille hade hamnat med oss. Krafterna sinade även för honom. Vi skulle uppför en brant trappa och ingen av oss orkade springa. Micke visade ett bra knep man kan ta till om det suger lite i vaderna. Gå uppför trappan fast med låånga kliv och håll hälen på den bakre foten kvar i marken så länge du kan. Då sträcker du ut vadmusklerna en aning. Väl uppe joggade vi vidare. Tempo, tempo. När vi nådde bron som skulle ta oss tillbaka till Kungsholmen saktade vi ner en aning. Ledaren bad oss följa hans tempo och steg och göra precis som honom. Vi skulle testa på att ta längre steg men samtidigt hålla samma tempo som honom. Efter bron svängde vi höger och nådde en kort men brant och kurvig backe. Herregud vad det sög i benen nu!! jag kämpade på som en liten myra. Fortsatt småjogg och så plötsligt var vi nästan framme. Vi saktade nu ner och gick ca 100 meter då vi var tillbaka på Friskis igen. Jag fick en dunk i ryggen av den ena killen som tyckte jag jobbar bra och jag gjorde mitt bästa för att berömma de andra. Vi hade faktiskt kämpat bra! Dessutom berättade ledaren att dom i vanliga fall i en medelgrupp inte brukar dra på så himla fort. Det bara råkade bli så nu med de som sprang, de hade helt enkelt mera ork och spring i benen. Men vänta nu...medel? jag skulle ju springa i medellight gruppen? Jag hade alltså hamnat i fel grupp iaf!!! :) Jag log för mig själv och tänkte att jag nu ändå hade fått pröva på det jag kom för och vi sprang totalt nästan 11 km så jag gjorde bra ifrån mig!! Så in för lite styrkeövningar och stretch. Vi prövade på armhävningar, situps med lång hävstång, bakåtvända situps (för triceps) och plankan. Stretchen var det bästa. Ledaren passade även på att kolla om jag kunde mina muskler. Vilken muskel tränar/stretchar vi nu? :) Jättekul att få tänka till lite där :)
Jag stod kvar en bra tund och snackade med ledare sen. Jätteintressant att få bra råd om vad jag bör tänka på som ledare, hur jag lägger upp ett medelpass själv trots att jag kanske inte är i så bra form själv ännu och skor, andning, kläder mm. Tiden bara rann iväg tills jag insåg att jag var tvungen att röra på mig om jag nånsin skulle komma hem till landet igen. Bussarna går ju som bekant inte så himla ofta. Ledaren lovade samla ihop ett gäng och komma upp till Rimbo om jag bara hörde av mig när jag är diplomerad och färdig ledare. Skitkul!! Lite nervöst men ändå kul att få visa vad man kan! Så självklart tänker jag höra av mig. Dom är varmt välkomna!! :)

Jag studsade in i duschen....inte bara för att jag hade bråttom utan också gör att jag hade tagit många stora steg den här kvällen. Jag kände att jag hade utvecklats som människa sedan jag gått Steg 1 förra helgen och nu vågade jag ensam göra en sån här grej med öppet sinne, prata med folk och framförallt ha kul!! Självförtroendet växte flera meter igår kväll, jag lovar!!!
Jag hann inte handla nån mat utan hoppade på bussen till Tekniska där jag köpte mig en grovostfralla och vatten som jag åt på tunnelbanan ut till Danderyd. klockan närmade sig nu 21,45 och jag var jättetrött med glad. Lårbensmusklerna värkte och att gå i trappor var ingen lek. Varje steg brände. Väl på bussen lutade jag mig tillbaka och gick igenom dagens händelser. Så mycket positivt. Så mycket att tänka och fundera på och så mycket som fallit på plats.

En helt perfekt dag helt enkelt!

PS. Idag blir det inget danspass, jag har alldeles för ont för det. Så en promenad och lite vardagsmotion är det som står på schemat :)

Kommentarer
Postat av: MarathonMia

Det här är ju alldeles underbart! Saknar ord. Du är fantastisk!

Pepp pepp pepp pepp

2008-04-11 @ 10:02:32
URL: http://marathonmia.blogspot.com/
Postat av: Mayumi

Tack!! Nu e jag på gång!! :)

2008-04-12 @ 21:30:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0