Nu börjar jag bli lite nervös

Ny löprunda ikväll. Laddade iPoden med skön peppande musik och gav mig av. Stegen kändes lättare än igår, flåset funkade perfekt och musiken pushade mig framåt. In i skogen, uppför den tröga långa backen, hälen först, pendla med armarna, yes! jag kom upp, vila i nerförsbacken. Foten kändes bra, ingen värk. Joggade på och flåset låg på en fin jämn nivå, två branta backar till och en lång dryg en som suger i benen, men jag tampade på....tills jag kom ut på asfaltsvägen igen. Damn, då var det kört, värken under foten kom tillbaka. Det gick inte att springa så jag linkade hemåt, fortfarande med spring i benen som jag inte visste vart jag skulle göra av. *morr*
Tittade ner på mina fötter medan jag gick ovh såg till min fasa att jag nu blivit så pass sned i bäckenet att jag hade vänster fot precis rakt under mig medan höger fot hamnade lite mer åt....höger.......känns inte alls bra det här.
Troligtvis är det höftens fel att jag får ont i foten. har aldrig haft det problemet tidigare. Skorna jag sprang i förra året funkade bra förra året, men i år när jag prövade dom....fick jag ont i höger fot. Jag tror nu definitivt att det inte är skorna det är fel på, det är min höft.
Jag lägger nu all mitt hopp till naprapaten imorrn. Snälla, söta, hjälp mig få ordning på höften innan jag blir galen!!

Iofs skulle jag även kunna ha en liten fraktur i foten men man vet aldrig..........

Kommentarer
Postat av: MarathonMia

Nprapat med jämna mellanrum är medicinen. Jag måste justera mig titt som tätt och är helt rak nu!

2008-04-21 @ 09:28:04
URL: http://marathonmia.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0